Sociala nätverk och sociala medier kan vara centraliserade, decentraliserade och distribuerade. Distribuerade och decentraliserade nätverk kan dessutom vara federerade. Det kan inte centraliserade sociala medier och centraliserade sociala nätverk vara.
Decentraliserade nätverk
Decentraliserade sociala nätverk har flera servrar där klienter kommunicerar med en server åt gången och där de olika servrarna kan kommunicera sinsemellan. Alla servrar kör programvara med exakt samma grundfunktion. Klient-server och server-server. Mejl (mejlhantering), Usenet (diskussionsgrupper), Gopher (filhantering), Webb (hemsidor), IRC (chatt) etc.
Det finns också en mängd nya protokoll som har liknande funktioner som Gopher. Dessutom kan samma programvaror ofta användas för att ansluta till servrar med dessa protokoll såväl som till servrar med Gopher. Sådana protokoll är Gemini, Spartan, Nex, Guppy, Scroll med flera. Nätverk med dessa nätverk plus en del annat kallas ofta Smolnet. I Smolnet ingår också gmala protokoll som IRC och Finger. Hemsidor på webben kan också ingå.
Distribuerade nätverk
Distribuerade nätverk har bara klienter som kommunicerar med varandra. Kallas ofta klient-klient eller P2P. Filhantering, bilder, filmer, musik etc. Gnutella, Napster, FastTrack, Direct Connect, BitTorrent, Kad, eDonkey etc. De flesta nätverken av denna typ är döda eller delvis döda. De var populära innan tjänster som Netflix och Spotify lanserades och tog över.
IPFS, Gnutella, Gnutella2, BitTorrent, WebTorrent, Kad och eDonkey är fortfarande aktiva och existerande nätverk. De används främst till fildelning. Dessa nätverk bygger ofta på företagsägda programvaror som dock ofta är gratis och fria.
Federerade nätverk
I ett federerat decentraliserat socialt nätverk kan en klient kommunicera med flera servrar samtidigt som servrarna kan kommunicera med varandra. Dessutom kan flera olika serverprogramvaror med helt olika funktion kommunicera med varandra (exempelvis Mastodon, WordPress, Pixelfed, Peertube, Mobilizon, Piefed). Klient-server och server-server. Fediversum, XMPP etc. Många företag, föreningar, kooperativ, personer med mera tillverkar serverprogramvara såväl som klientprogramvara. Många driver också instanser (servrar).
I ett federerat distribuerat socialt nätverk finns det kommunikationsnoder som talar om adresser till andra klienter/konton. En slags kartnoder soom ofta kallas reläer. Klient-klient. Nostr etc. Många företag tillverkar klienter och många företag, personer, föreningar etc driver reläer.
Centraliserade nätverk
Centraliserade sociala nätverk har en central server som klienter kommunicerar med. Klient-server. Ftp (filhantering) och Telnet (fjärrinloggning) är exempel på sådana nätverk. I de fallen kan en klient ansluta till flera servrar men servrarna kommunicerar inte med varandra. Facebook och X är exempel på sådana sociala medier. I de fallen finns dock bara en enda server. Och en enda klient till alla. Gjord av samma företag som också gör programvaran för den enda servern. Samma företag driver också servern.
Nätverk som är centraliserade kan även ha flera servrar men bara ett relä och flera klienter. Ett exempel på ett sådant socialt nätverk är Bluesky där servarna kallas PDS:er. Det finns många servrar, men bara ett relä, dvs en end sajt som all kommunikation går igenom. Det finns också många klienter.
Pseudodecentraliserade nätverk
Bluesky eller som det kallas i sociala nätverkssammanhang, ATmosfär har de teoretiska förutsättningar för att bli ett decentraliserat och federerat nätverk. Men det är inte troligt att det kommer att bli så då ett enda företag driver det enda relät, den enda stora servern (PDS) och gör den viktigaste klientprogramvaran
Blockkedjebaserade nätverk
Dessutom finns alla så kallat distribuerade sociala nätverk som bygger på blockkedjor (kallas ofta web3) såsom Steemit, Audius, Mirror, Minds, Indorse, SoMee, Torum, SocialX, DTube, DLive, Hive, SuperGroups, Lens, Farcaster, Deso, Sapien, Diamond, DSCVR, Wubits, Voice, Mask Network och många många fler. De dör ibland lika fort som de startar.
De har alla några saker gemensamt. De kostar pengar i form av kryptovaluta, möjliggör att användarna kan tjäna pengar (i kryptovaluta), alla användare kan vara helt anonyma och går inte att moderera eller kontrollera. De drivs av företag vars enda syfte är att tjäna pengar och syftet med sajterna är att tjäna pengar. I själva verket är de centraliserade sociala medier där ett företag kontrollerar allt förutom vad användarna gör.
På alla dessa sociala plattformar är bedrägeri, fiffel och lurendrejeri vanligt. De kan inte prata med andra sociala nätverk eller medier (inte ens med varandra).
Företagen bakom de blockkedjebaserade sociala medierna driver ofta olika webbsajter som agerar som om de vore nyhetssajter och tidningar. På dessa sajter försöker de framställa sina fejkade sociala medier som om de vore likvärdiga med Mastodon och Bluesky. Det sistnämnda sociala nätverket drivs dock av ett företag vars ägare i huvudsak är kryptovalutaspekulanter. Och ett par större Mastodoninstanser drivs av en kryptovalutaspekulant.
